Det har nog undgått få att elpriset vi som konsumenter betalar har varit speciellt de senaste åren. Rekordpriser efter rekordpriser har avlöst varandra och sakta men säkert har vi elkonsumenter vaggat in det nya normala som denna höga primiljö utgör. Elen i Sverige kommer ifrån kraftkällorna; vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och övriga källor. Det speciella med elpriset är att det gått från att ha varit mycket stabilt runt 50 öre/KWH till att svänga ordentligt på senare år (Se diagram 1). Jag ämnar här på bloggen fördjupa mig i elpriset och Sveriges elinfrastruktur för att förklara vad de största påverkansfaktorerna på elpriset är. Min hypotes är att elpriset är negativt korrelerat mot temperaturen, det vill säga en låg temperatur ger ett högt elpris. Detta för att mycket av den infrastrukturen som ger generar värme drivs av el.
I diagram 1 har jag plottat medeltemperaturen (data från SMHI) för Uppsala mot elpriset i öre/KWH (utan skatter och avgifter, data från SCB) för elområde 3. Jag valde Uppsala för att det är en bra typort för klimatet i elområde 3. Bara genom att titta på diagrammet står det utan några tvivel att det inte kan vara temperaturen som har orsakat de senaste årens extrema prisnivåer. Nej, temperaturen har varit jämnare än jämnast och några globala uppvärmningseffekter sedan 2013 har inte kunnat påvisas i Uppsala.
Blir det något samband?
Vid en korrelationsanalys mellan medeltemperatur per månad i Uppsala och elpriset i öre/KWH för elområde 3 för perioden april 2013 till oktober 2022 (den längsta perioden jag hittat data för) får jag den mycket svaga korrelationskoefficienten -0,006, vilket indikerar obefintligt samband. Ja, jag vet vad ni tänker, den här perioden inkluderar den abnorma prisökningen vi haft på sistone och därmed sänker korrelationen. Därför gjorde jag även en korrelationsanalys på perioden april 2013 till december 2020, alltså en period med enbart fina och normala värden. Den visade på -0,06, en klar förbättring av korrelationskoefficienten men fortfarande helt obetydlig.
Jag undersöker de kallaste och varmaste månaderna.
För försöka att isolera temperaturen så mycket som möjligt väljer jag enbart ut tidigarenämnda period för vidare analys. Jag undersöker de 10 kallaste månaderna i detta urval, vilka var:
| Månad | Medeltemperatur Uppsala | Elpris öre/KWH elområde 3 |
| jan 2016 | -5,6 | 52,0 |
| feb 2018 | -4,2 | 61,4 |
| jan 2019 | -3,4 | 81,8 |
| mar 2018 | -2,7 | 65,0 |
| jan 2014 | -2,5 | 49,1 |
| jan 2017 | -1,2 | 50,6 |
| jan 2018 | -1,1 | 52,9 |
| dec 2014 | -1,1 | 48,9 |
| feb 2017 | -0,7 | 51,6 |
| feb 2016 | -0,5 | 39,5 |
Medelpriset för för detta iskalla urval var 55 öre/KWH att jämföra med medelpriset för hela perioden som var 52 öre/KWH. 3 öre mer under kung Bores styre är inte något jag kallar för någon vidare skillnad. Jag tittar också med stor nyfikenhet på de varmaste månaderna under perioden: Intressant nog var medelpriset här också 55 öre/KWH.
| Månad | Medeltemperatur Uppsala | Elpris öre/KWH elområde 3 |
| juli 2018 | 22,0 | 77,5 |
| jul 2014 | 20,4 | 47,1 |
| jun 2020 | 18,4 | 45,2 |
| aug 2020 | 18,3 | 56,3 |
| aug 2018 | 18,2 | 82,2 |
| jul 2016 | 18,0 | 47,6 |
| jul 2013 | 18,0 | 48,5 |
| juni 2019 | 17,8 | 49,5 |
| aug 2015 | 17,4 | 35,3 |
Vi kan med detta klart och kallt konstatera att utetemperaturen inte är någon vidare drivare av elpriset och utrönandet av dess största påverkansfaktorer får bli föremål för ett senare inlägg.