Det är speciella tider vi lever i och en speciell sak som visat sitt fula tryne på sistone är inflationsmonstret. Med begreppet inflation menar jag helt enkelt allmän prisökning på varor och jag använder SCBs konsumentprisindex som en proxy för inflation. Nu är det ju så att inflation, orsaksmässigt, är ett besvärligare fenomen än vad man kan tro och det är inte så enkelt som en ökad penningmängd vilket är den vanligaste förklaringsmodellen. Detta är dock utanför skopet för denna artikel och jag får återkomma med en fördjupning i vad som egentligen skapar denna oönskade företeelse.
Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för den svenska inhemska konsumtionen. Många offentliga avtal har en direkt koppling mot KPI och det så kallade prisbasbeloppet som ligger bakom nivån på väldigt många skatter och bidrag är baserat på KPI. Detta gör KPI till kanske det viktigaste ekonomiska nyckeltalet i Sverige. KPI har på årsbasis stigit med 4,3 % (feb 2022) vilket är betydligt mer än året innan (1,4 %). Detta tydliggörs i diagram 1 där stigningen på kurvan blivit markant brantare på senare tid.
Inflation har de ekonomiskt och socialt förödande effekterna att den förstör sparande och gynnar slösande. Det blir helt enkelt omöjligt att planera för framtiden utan människan förpassas till en mer djurisk tillvaro där allt ska konsumeras för stunden. Vid en allmän prisökning följer sällan lönenivåerna med och folk blir helt enkelt fattigare. Vidare har Inflation också ett starkt samband med räntenivåerna och med hög inflation följer höga räntor. Med högre räntor kommer låntagarna att straffas och konsekvenserna av det i vårt högbelånade samhälle kan bli grava. Dock är kausaliteten här inte helt glasklar huruvida räntenivån ger inflationsnivån eller vice versa får bli föremål för en senare artikel.
Kan man då skydda sig mot inflation?
Man kan skydda sig mot inflation genom att äga saker och då främst saker som står så tidigt i värdekedjan som möjligt, så som råvaror av olika slag. Den förnämsta av alla råvaror och som genom historien fungerat som pengar är guld. Jag valde därför att undersöka kopplingen mellan inflation (KPI) och värdet på guld (i amerikanska dollar) sedan september 2000. Studerar man diagram 1 ser man att dessa två kurvor följer varandra väl. Korrelationen är också hög, 0.92, vilket är nära ett perfekt samband. Dock finns det perioder när korrelationen bröt ihop, 2011–2016, där den bara var 0.27. Detta var under en period där guldet kraftigt överskjutit sitt fundamentala värde och därför var moget för en korrigering. Man skulle faktiskt kunna använda KPI som en grov indikator för om guld är övervärderat eller undervärderat. När guldpriset befinner sig under KPI är det undervärderat och när det ligger ovanför KPI är det övervärderat. Dock kan det ta väldigt lång tid innan detta justeras.
Börs mot inflation
För att få ett referensvärde för guldets inflationsskyddande kraft undersökte jag också om börsen (Dow Jones) fungerar bättre eller sämre som inflationsskydd. Svaret blir att den fungerar ungefär lika bra. Korrelationen på 21 år är 0.85. Dock finns det också här perioder där korrelationen bryter samman, 2011–2016 till exempel, blev korrelationen negativ (-0.28).
Till sist undersökte jag guld mot börs och kom fram till att dessa också har följt varandra ganska väl under perioden, korrelation 0,68, men de divergerar dock kraftigt periodvis: Till exempel perioden
Slutsats
- Både guld och börs (Dow Jones-index) är starkt korrelerade med KPI-index på lång sikt (2000-2022)
- Det finns dock perioder där korrelationen bryter samman och blir svag eller negativ.
- KPI kan fungera som en typ av värdeindikator för både börsen och guld. Om dessas priskurvor ligger under KPI är de undervärderade och om de ligger ovanför är de övervärderade.