| Nederbörd (mm) | Temperatur (C) |
|---|---|
0.0 | 6.6 |
| Datum | Nederbörd (mm) | Temperatur (C) |
|---|---|---|
| 1935-05-08 | 0.0 | 4.5 |
| 1936-05-08 | 0.0 | 10.5 |
| 1937-05-08 | 0.0 | 7.6 |
| 1938-05-08 | 1.6 | 4.7 |
| 1939-05-08 | 0.0 | 5.0 |
| 1940-05-08 | 0.0 | 10.9 |
| 1941-05-08 | 0.0 | 1.3 |
| 1942-05-08 | 0.0 | 5.4 |
| 1943-05-08 | 0.0 | 9.9 |
| 1944-05-08 | 0.0 | 5.5 |
Enligt SMHI är nederbörd ett samlingbegrepp för flytande eller fasta vattenpartiklar som faller genom atmosfären. I sverige faller det minst nederbörd på ostkusten medan svenska höglandet och fjällen får mest nederbörd. Nederbörd bildas när vatten avdunstar från marken, sjöar och hav, då bildas vattenånga som kondenseras när den kommer i atmosfären och bildar moln och nederbörd. Moln är helt enkelt mycket små vattendropar eller iskristaller om molnet är tillräckligt högt upp i atmosfären. Iskristallerna klumpar ihop sig och bildar snöflingor som faller ner mot marken när de blir för tunga. Beroende på hur varmt eller kallt det är i luften kommer snöflingorna ner till marken som snö, hagel eller regn.
Den vanligaste enheten för att mäta temperatur är grader Celsius, där vatten fryser vid 0 grader och kokar vid 100 grader. Med lufttemperatur menas egentligen luftmolekylerna genomsnittliga rörelseenergi. Solstrålningen är den viktigaste faktorn bakom denna energi. Jordens poler träffas av solstrålarna i en sned vinkel och får därför ta emot mindre solenergi än platser närmare ekvatorn. I de svenska landskapen varierar normal månadstemperatur inte mer än några grader mellan olika delar av landskapet. I Sverige är det som varmast mellan kl 13-14 vintertid och mellan kl 14-15 sommartid.