Länge har vi blivit itutade mantrat att det är dyrast att bo i hyresrätt. Man ska äga sitt hem heter det, då betalar man till sig själv. Men, stämmer detta fortfarande?
Tittar man i diagram 1 blir det tydligt att äganderätt har gått om de andra boendeformerna och har nu de högsta boendeutgifterna.
Vad kan detta nu bero på?
Jag tar mig en titt på vilka utgiftsposter som utgör de totala utgifterna för äganderätter, den totala ökningen i boendeutgift från 2015 till 2020 är 25 %.
Den största utgiftsökningen står amorteringarna för. Nu är ju inte amortering en kostnad utan en reducering av ett lån och därmed en typ av sparande. Men ändå så påverkar den hur mycket hushållet har att röra sig med och därmed hushållets likviditet och kan därför ses som en typ av utgift. Ökningen i amortering kan förklaras med amorteringskravet som infördes 2016 och som skärptes 2018. 2016 infördes kravet att alla ska amortera en eller två procent av det lånade beloppet varje år beroende på belåningsgraden. Skärpningen 2018 innebar att alla som lånat för mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst ska amortera ytterligare en procent.
Utgifterna för underhåll och reparation har ökat en hårresande 41 % under perioden. Den absolut största ökningen skedde 2020 och 2020 var ju ett speciellt år på många sätt, pandemin gjorde att svenskarna stannade hemma i sina hus och lade tiden som inte spenderades på dyra utlandsresor. Det rör sig här inte i huvudsak om prisökning utan enförändring i hur inkomsterna disponeras.
Hushållens utgifter för bostadsrätter
När jag gräver vidare i motsvarande fördelning för bostadsrätter går det att skönja att det bostadsrättsföreningarna inte utgör några avgiftsökare. Hushållen betalar mer eller mindre exakt lika mycket till dem 2020 som de gjorde 2015.
Ränteutgifter har dock ökat likaså amortering och underhåll. Betraktar vi ränteutgifterna kan denna ökning inte förklaras med att bolåneräntorna stigit utan förklaras med prisuppgången på bostadsrätter där de gick från att ha legat mer eller mindre stilla under perioden 2015 till 2017 till att öka kraftigt under 2020. Amorteringsökningen kan liksom motsvarande ökning för äganderätter förklaras av amorteringskraven.
Hyresrätter
Hyresgästernas boendeutgifter består av betydligt färre poster. Här har vi haft en blygsam (i sammanhanget) hyresökning på 12 % och that’s it egentligen. Hyresgästerna lägger mindre pengar på underhåll och reparation 2020 jämfört med 2015 vilket är anmärkningsvärt när vi beaktar de kraftiga ökningarna av motsvarande post för både ägande- och bostadsrätter. Nu är ju tanken att hyresvärden ska stå för underhållet av bostaden men i denna utgiftspost räknas även icke nödvändiga förbättringar såsom ommålningar och köksrenoveringar.
För att sammanfatta varför äganderätter inte längre är den billigaste boendeformen beror detta i huvudsak på amorteringskravet och underhåll och reparationer. Gällande underhåll är detta en kombination av att hantverkarna ökat sina priser och att folk lägger mer pengar på underhåll.